En liten berättelse ..
Först så gick jag till ungdomsmottagningen med en vän som också skulle kolla upp ifall hon var gravid men då visade sig att det inte var något och dom bad oss komma tillbaka om 2 veckor ifall inte mensen hade kommit än. Dagarna gick och min kompis ringde och var överlycklig för att hon fått sin mens så då tänkte jag " snart får väl jag min också " men dagarna gick och det kom igen och det gick 2 veckor så ringde jag till ungdomsmottagningen och bokade tid så jag fick en tid ungefär en vecka efter. På helgen innan så var jag och tobbe uppe på hans farmor & farfars land ensamma vi hade lånat stugan för att få vara lite för oss själva var ju vinter då så vi åkte skidor och lite sånt , jättemysigt. På morgonen vakna jag vid 6 och mådde konstigt gick upp och drack en yoghurt men sprang snabbt in på toan för att spy trodde det var yoghurten. Men jag gick och väckte Tobbe som fortfarande låg och sov och sa " jag spydde nyss på toan tänk så är det något? " Nej, sluta larva dig och gå och lägg dig igen fick jag ett svar tillbaka.
Dagen efter så var det måndag och hade då tid till UM på kvällen innan hade vi pratat om att jag mått illa och så men tobbe var så säker på att det inte var något så han fick mig att tänka så också. Iallfall så gick jag dit med en vän och gjorde testen sen kom "sköterskan" in och sa " Ja, Beatrice det var som du trodde du är gravid " och jag bara kollade på Sandra ( vännen ) och gapa stort sen kom alla tårar , jag vet inte varför men jag var så rädd över vad folk skulle säga speciellt min familj . Gick därifrån och till skolan igen , försökte få tag på Tobbe men hans mobil var avstängd skickade 10000 sms fick panik ! Ringde han syster & berättade hon sa bara att jag skulle ta det lugnt och komma dit men jag sa att jag måste nog gå till skolan en stund.Var i skolan kanske i 30 min och sedan fick jag äntligen ett svar av tobbe som skrev " menar du allvar ? åk hem till mig direkt jag kommer " så jag satt mig på bussen hem till honom. När vi väl va hemma så kollade han på mig och skratta och sa " vad har vi gjort?" sedan började vi as garva båda två .Vi pratade och pratade om hur vi skulle göra men kom inte fram till något svar. Sedan var han tvungen och åka till skolan igen direkt han gått ut ur huset skickade han ett sms och sa " jag vill ha barnet kvar " . Efter det så blev det bara massa prat om hur vi skulle göra .
Efter 2 veckor så hade vi besök på SESAM för ultraljud och då visade sig att plutten bara var 5-6 veckor och man får ju inte se "den" förän man bestämt att man vill ha kvar "den" men han glömde att ta bort skärmen och jag såg "den" mitt barn och då tänkte jag :" nej fy helvete att jag ska döda "den" jag ska bli en bra mamma skiter i vad folk säger " . Så där hade vi vårt beslut att vi skulle ha bebis kvar . det svåra var ju att berätta för familjen och de gjorde jag tillslut och de blev chockade men gick över rätt snabbt och nu tycker de att de ska bli underbart. =D Mina vänner sa bara grattis och var jätte glada men jag antar att det bara var då för nu är det inte många som bryr sig längre. JAG ÅNGRAR INGENTING MED MITT BESLUT , SKITER I VAD FOLK SÄGER OCH TYCKER. BARA VI ÄR LYCKLIGA <3 Det är min lilla historia om allt . =D
kramar / bea (v)